Loading...
Loading...

Slaget vid Schmarden

Schmarden – jägarpionjärernas anfallsstrid 25.7.1916

Slaget vid Schmarden den 25. juli 1916 är en del av finsk krigshistoria. Pionjärkompaniet vid Jägarbataljon 27 deltog framgångsrikt i slaget tillsammans med den tyska 1:a reservjägarbataljonen.

Slaget vid Schmarden har stor betydelse för pionjärernas historia. De jägarpionjärer som deltog i slaget innehade en central roll för grundandet av pionjärvapenslaget i det självständiga Finland. 25.7. firas årligen som “Schmarden-dagen”. Vid hundraårsjubileet för slaget restes ett minnesmärke i byn Schmarden i Lettland. Minnesmärket avtäcktes den 25. juli 2016.

IMG_7185_kuva_Seppo_Suhonen_pieni

Foto: Seppo Suhonen.

Minnesmärkets symbolik

Gravyrerna på minnesmärket symboliserar slaget vid Schmarden, pionjärvapenslaget och jägarnas centrala emblem. På den jämnt slipade klotgraniten finns jägarhederstecknet som en förgylld gravyr, och under det finns en stiliserad solskiva som har formen av ett explosionsmönster. Inuti finns pionjärvapenslagets emblem: en hacka och en yxa. Under verktygen finns slagfältets namn som förgylld gravyr på lettiska och tyska samt datum för slaget så att årtalet 1916 har delats i två delar. I mitten av årtalet finns datumet 25 och månaden angett med den romerska siffran VII. De har avskilts från varandra med ett divisionsstreck.
Solskivan symboliserar också jägarnas yttersta mål: att trygga gryningen för Finlands självständighet.

DSC_3820_kuva_Iikka_Ellilä_pieni

Foto: Iikka Ellilä.

Minnesmärkets speciella stenart

Minnesmärket över slaget vid Schmarden består av mycket sällsynt klotsten som brutits och fullbordats av Sorvikivi Oy i Savitaipale, Finland. Minnesmärket är 4,2 meter högt och väger cirka 5 ton.

Klotstenen som använts för minnesmärket över slaget vid Schmarden är av granit. Den består av stora ljusgrå cirkulära och agataktiga bollar och matriser mellan dem. De huvudsakliga mineralerna i stenen utgörs av ljusgrå kalifältspat, plagioklas och kvarts samt mörkbrun biotit. Även små mängder fluorit, muskovit, titanit och zirkon förekommer.

Det finns cirka 180 fyndigheter av klotsten i världen, men just i Finland har man hittat speciellt många sådana (cirka 100). En del av dessa klotstenar har skyddats eftersom de är så speciella, och endast några fyndigheter har utnyttjats i liten skala under tidernas lopp.

Klotstenar har uppstått i samband med kristalliseringen av smultet stenmaterial dvs. magma under lämpliga förhållanden. Geologerna vet dock inte exakt hur klotstenar uppstår. Klotstenarnas sällsynthet och skönhet har lett till att de är mycket intressanta och imponerande.

En mer detaljerad geologisk beskrivning av klotsten på engelska: Lahti, Seppo I.: Orbicular rocks in Finland, pp. 97-98.  Espoo: Geological Survey of Finland, 2005. ISBN 951-690-911-6. Published online: http://tupa.gtk.fi/julkaisu/erikoisjulkaisu/ej_047_pages_097_098.pdf